Företagets historia
Halmes berättelse
Med gesällbrev på fickan kom nittonåringen Emil Gustaf Halme år 1896 till Holmbergs bageri på Jolkbybacken i Kyrkslätt. Efter en tid tänkte han emigrera till Amerika, men kom för sent till den båt som avgick från Hangö.
I en kombinerad bagar- och statarstuga på Smeds gård i Kurtby inom Köklax nuvarande storområde i Esbo startade Emil Halme, enligt tillgängliga uppgifter den 1 november 1899 , sitt lilla enmansbageri. Han sålde sina hålkakor främst åt arbetarna vid tegelbruken i Kallvik och Stensvik.
Järnvägsbygget sög upp en mängd arbetare från mellersta Finland. Det var en orolig tid i Köklax. Superi och slagsmål var vanliga. Men järnvägsarbetarna levde icke av brännvin allena. Bröd måste de också ha, och det köptes hos Emil Halme.
På det sättet kan man säga att Emil Halme visserligen missade båten men verkligen "tog tåget".
Från den 1 januari 1901 arrenderade Emil Gustaf Halme ett jordområde benämnt Gustafsberg för femtio år framåt. Området låg väl till invid den allmänna landsvägen, d.v.s. den gamla Kungsvägen från Åbo till Viborg - ännu på den tiden huvudleden till lands genom södra Finland . Dessutom gränsade tomten till Kommunikationsvägen som ledde ned till Stensvik bruk men samtidigt till blivande Köklax station. På denna bergbundna mark byggde Emil Halme 1901 det första huset med bageri, butik, lager och bostad.
I och med att bagerirörelsen fick en fast punkt kunde produktionen utvidgas. Själva butiken vette ju mot Åbovägen - den gamla Kungsvägen - alltså på den tiden en mycket trafikerad huvudled. På västra sidan om sluttningen där huset stod gick vägen ner till Köklax station.
Också om tyngdpunkten väl fortfarande lades på vanligt matbröd som sura hålkakor - och exempelvis penniskorpor, d.v.s. små runda "halvsulor" - tillkom nu också något "finare" bakverk. Det var bl. a. fråga om färska bullar med socker på för 20 penni, örfilar, kyssar (maräng) m. m. Det mångsidigare urvalet bidrog förstås till att kundkretsen växte. Efter sekelskiftet var Emil Halme mogen för nästa stora steg. Han köpte för 2 500 mark Gustafsberg som han hittills arrenderat av Mauritz Hagman. Bageriet, butiken och bostaden stod nu på egen grund. Man kunde ha väntat sig att den växande bagerirörelsen skulle ta Emil Halmes hela energi och intresse i anspråk. Men så var inte fallet. Visserligen tvingade redan självhushållningen fram en mångsidighet. Emil Halme köpte också Matildedal i Kallvik. En tid ägde han även Niss hemman vid Esboviken. Att delvis ägna sig åt jordbruk var nödvändigt, då det på den tiden krävdes 2-3 hästar för att köra ut bageriets bröd och bullar. På åkrarna odlades havre och hö åt hästarna. Samtidigt höll man sig med några mjölkkor och svin. Alltså en typisk småbruksdrift för självförsörjning, delvis via hästarna integrerad med bageriet.
Med hästarna kördes bageriprodukterna till kunder och till butiker i västra Esbo och norra Kyrkslätt. Dessa butiker låg bl. a. i Stensvik, i Esbo kyrkoby och i Noux på Esbosidan samt i Sjökulla, Aspsjö och Lappböle på Kyrkslättsidan. Men också den nya kustbanan utnyttjades i synnerhet västerut. Med tåg kom brödet från Halmes bageri bl. a. till Englunds butik i Tolls och Elis Nordströms butik i Täkter. Österut var avnämarområdet något mera begränsat - där mötte konkurrensen från Hougbergs bageri i Grankulla. Bakugnarna eldades med ved. Det gick åt en meter ved om dagen. Hästtransporterna med bröd integrerades med vedkörslorna. Emil Halme deltog själv i körslorna. Vanligen körde man med två hästar. Men först gjorde Halme nästa dags deg på natten. När morgonsysslorna i bageriet var klara startade han med sin hästfora vid femtiden på morgonen. När bröd och bullar var utkörda fortsatte han och den andra hästforan till skogarna i norra Esbo och Vichtis. Här köpte Emil Halme upp sin ved. Vid 14-15 tiden på eftermiddagen var han tillbaka hemma i Köklax med 2-3 meter ved i lasset. På Emil Halmes tid och ända till efter krigen eldades som sagt bakugnar och bostäder med ved. Men dessutom sålde Halme ved. Det förekom väldiga vedtravar på Gustafsberg. T. ex. 1923 köpte Emil Halme 25 famnar björkved och 75 famnar blandved av professor Hj. Tallqvist på Hanglax i Noux. En del sålde han vidare till bl. a. egnahemsägare och folkskolor i trakten. I stort sett under 1900-talets två första decennier bokförde Emil Halme själv vad som levererades från bageriet i trävillan på Gustafsberg till de olika butikerna i trakten. Denna bokföring finns delvis bevarad. Emil Halme använde små skolhäften med rutigt papper. Han skrev på en blandning av finska och svenska.. Halme hade ett särskilt häfte för varje butik.
Redan då anlitades partiaffärer i Helsingfors. Men Emil Halme köpte också smör och ägg direkt av Pusula- och Vichtisbönder, som med sina hästforor for förbi på landsvägen till marknaden i Helsingfors. År 1928 gjorde Halme sin nästa storsatsning. Han byggde nämligen tegelhuset med Café bageri och bostäder. Detta hus står ännu idag, men något utvidgat.
Emil Halme dog den 7 mars 1949. Då var hans era som ledare för det företag han skapat redan över. Sönerna hade tagit vid.
Sönerna
Emil och Fanny Halme fick fyra söner. Olle Gustaf föddes 6.7.1906 och avled 19.2.1987. Erik Gustaf föddes 28.1.1909 och dog 13.8.1964. Jaakko Gustaf föddes 27.6.1913 och avled 20.10.1969. Den yngste, Allan Gustav, föddes 23.9.1916. Någon markerad tidpunkt då Emil Halme skulle ha dragit sig tillbaka och då sönerna tog över kan inte skönjas. Man kan snarare säga att sönerna växte in i företaget. Olle var bagare och yrket lärde han sig på bageriet. Före det hann han dock avverka mellanskolan i Grankulla samskola. Typiskt var att de unga sönerna först började med att köra ut bröd. Det skedde dessutom under brytningstiden då hästarna ersattes av motordrivna fordon.
Kusiner
Olle Halmes efterträdare blev inte oväntat Kaj Halme, son till Allan. Då Emil Halme under de första årtiondena skrev sina räkningar, undertecknade han dem kort och gott med bagare E. Halme. Från 1928 blev namnet dock Halmes ångbageri. Efter Emil Halmes död bildades som öppet bolag Bröder Halme -Veljet Halme. Det skedde den 11 augusti 1950. Företaget infördes i handelsregistret den 3 februari 1970 som kommanditbolag under namnet Ky Veljet Halme Bröder Kb. Den 10 december 1986 infördes företaget i handelsregistret såsom aktiebolag och fick nu det officiella namnet Oy Emil Halme Ab. Samtidigt antogs en bolagsordning. Enligt denna tillsätter bolagsstämman en styrelse.
Arbetskraften
Då personalen ännu på 80-talet rörde sig kring femtio, pendlar den nu farligt nära fyrtio . Yrkesskolor har visserligen bagarlinjer som fyller ett stort behov. I undervisningen betonas givetvis den nya automatik som bara i begränsad utsträckning kan tillämpas hos bl. a. Halmes. Halmes hantverksmässiga produktion gör att nyanställda har lärt sig yrket på arbetsplatsen. Det tar givetvis sin tid av erfarenhet och mödor innan en nykomling har lärt sig grädda bröd i en stenugn -för att bara nämna ett exempel. Nu är trotjänarna många men deras medelålder är hög. En styrka hos Halmes är dock alltjämt dessa mångåriga anställda med lång erfarenhet. De är beredda att ta ansvar och hugga i, inte bara inom en arbetssektor, utan där det behövs. Denna inställning har uppenbarligen sin bas i den demokratiska anda som inte är någon nyhet utan har existerat sedan gammalt hos Halmes. Den har tydligen sin upprinnelse i det faktum, att en vanlig enkel bagare startade en liten rörelse, där hans efterkommande inte bakom några direktörsstolar har fjärmat sig från det praktiska arbetet, utan tvärtom deltar i detta arbete på alla nivåer.
De traditionella bagerierna är en färgrik bransch där gamla hederliga hjälpmedel som rakblad och sågblad ännu kommer till heders och där den personliga yrkeskunskapen väger tungt. Vårt dagliga bröd blir mycket färglösare utan allt detta.
Källa: Inte av bröd allena... Författare: Christian Mehlem 1989